Kostnader för elkraftsproduktion

Fick se en intressant bild som ger en överblick vad kostnaderna för olika elproduktion är i dagsläget.
En väldigt tydlig aspekt av detta diagram är att alla kraftslag har lite olika prser beroende på produktionstyp, bränslekälla mm mm - vilket visas av staplarnas bredd.

Tex kan man se att kärnkraften ligger mellan dryga 500 och 550 SEK/MWh medans vattenkraften varierar mer mellan ca 350 och 750 SEK/MWh. Vindkraften, landbaserad, ligger på mellan ca 600 och 750 SEK/MWh.





Bilden kommer från World energy outlook, och kan bla ses i en rapport från företaget O2 som utvecklar, bygger, säljer och förvaltar vindkraft.

http://www.o2.se/wp-content/uploads/2012/04/O2_AR_7mars.pdf

Detta är ganska aktuellt m.a.p. kärnkraftsdebatten, och ev.  uppgörelser om svensk kärnkraft.
Vindkraften har definitivt en plats i elproduktionen, men jag står fortfarande fast vid att både vind och sol inom en överskådlig framtid inte är baskraft och inte lämpar sig för stora centralproducerande anläggningar utan mer för mindre spridda anläggningar runtom i landet. Iaf om man ser till landbaserad vindkraft.
Havsbaserad vindkraft kan ha bättre förutsättningar för stora vindkraftsparker, men där stiger också kostnaden, och just nu, och troligen också framöver, så är kostnaden för storskalig vindkraft mkt högre än för kärnkraft.

"Men priset komemr att sjunka" hävdar då många. Ja absolut - men kärnkraften är långt ifrån färdigutvecklad - kostnaderna för kärnkraft kommer att kunna minskas radiakalt jämfört med de antika sextiotalsreaktorer vi kör idag, och på köpet år vi säkrare kärnkratverk som kräver ännu mindre bränsle och producerar mindre och mindre farligt avfall. Vi måste investera i forskning och utveckling på bred front, inte antingen det ena eller det andra.
Målet måste vara att först och främst minska miljö- och hälsorisker genom att komma bort från den fossila förbränningen som vi vet är enormt skadlig, till och med  i "normal" produktion så fort som möjligt !


/K

Kommentarer

Andreas sa…
Jag såg din kommentar på SvD men kan inte bemöta den då jag redan skrivit så många kommentarer. Men eftersom jag tycker det är ett viktigt och intressant ämne samt att du verkar vara en logisk tänkande individ så skriver jag här till dig.

"Befolkningsexplosionen var ett problem som vi såg på 80-90 talet. Nu med mer fakta ser vi att det hålelr på att ordna sig. Kolla tex på gapminder (eller på Hans Roslings föreläsningar) som ger en rätt bra överblick...
/K"

Befolkningsexplosionen är fortfarande ett regionalt och nationell problem världen över, som du kan se har många länder fortfarande höga födelsetal:
http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_sovereign_states_and_dependent_territories_by_fertility_rate

Hans Rosling väljer ibland att titta på saker ur ett globalt perspektiv (tex hänvisa till Peak Child) men utmaningarna är ofta regionala eller nationella. Och där kan vi med hjälpinsatser fortfarande göra mycket.

Att befolkningstillväxten börjar minska innebär inte att problemet har försvunnit. Det är fortfarande en hög befolkningstillväxt (runt 80 miljoner per år).

Vi kan bli allt mellan 6 miljarder och 16 miljarder människor i slutet av detta sekel.
http://news.harvard.edu/gazette/story/2012/10/a-close-eye-on-population-growth/

Dagens befolkningstillväxt är i sig problematiskt, det Hans Rosling inte har koll på är resursproblematiken, han säger bara hur många människor vi blir och att vi måste klara det. När han var med och föreläste på seminariet "Hur klarar vi en värld med 9 miljarder människor?" framstod han som den enda optimisten och de som hade naturresurser som expertområde målade upp ett mycket svårare läge. Generellt kan jag säga att i akademiska kretsar som rör dessa områden är den allmänna uppfattningen om Rosling att han är en överoptimist.

Idag kan vi försörja jordens befolkning för att vi överutnyttjar jordens resurser som vatten, jordbruksmark, skog, fiskebestånd, fossila bränslen och näringsämnen. Vad händer när vi inte längre kan göra detta?

Vi kan ta några exempel:

Vattenbrist
Aralsjön: http://www.unep.org/dewa/vitalwater/jpg/0280-aralsea-chrono-EN.jpg
Chadsjön: http://www.grida.no/images/series/vg-africa/graphics/14-lakechad.jpg

http://www.un.org/waterforlifedecade/scarcity.shtml
http://www.dn.se/nyheter/varlden/vattenbrist-hotar-kinas-tillvaxt

Fosforbrist
http://www.liu.se/forskning/forskningsnyheter/1.221115?l=sv
http://svt.se/2.108068/1.2232829/fosforbrist_kan_leda_till_varldskrig

Överutnyttjande av jordbruksmark
http://www.un.org/apps/news/story.asp?NewsID=40533http://www.reuters.com/article/2012/02/13/us-unep-soil-idUSTRE81C13J20120213

Fiskbestånd
http://www.fao.org/newsroom/common/ecg/1000505/en/stocks.pdf

Matpriser/peak oil
http://gailtheactuary.files.wordpress.com/2011/08/food-price-index-vs-brent-oil-price-june-2011.png
http://2.bp.blogspot.com/-iNXB7fG1Ji4/Tk3AwBMdVRI/AAAAAAAAB-k/ci9KOq-J_AM/s1600/food+riots.JPG

Utrotning av andra arter/förlust av biologisk mångfald
http://biologicaldiversity.org/campaigns/overpopulation/images/ExtinctionAndPopulation_102609.jpg
http://www.policyprogress.org.nz/wp-content/uploads/2010/07/Rockstrom-et-al.jpg

Sen har vi den enkla formeln:
Antalet människor X Genomsnittligt resursutnyttjande = Totalt resursutnyttjande

Idag så är den genomsnittligt hållbara konsumtionsnivån 1,8 globala hektar, den förväntas sjunka till 1,2 globala hektar till 2050 eftersom vi blir fler människor. Samtidigt är dagens genomsnittliga konsumtionsnivå 2,7 globala hektar, vi nyttjar alltså 50 procent mer än vad vi borde. Tittar vi bara på Sverige så är det runt 6 globala hektar vi nyttjar, alltså 5 gånger mer än vad som kommer att vara hållbart 2050.

Räknar man på biokapacitet och ekologiskt fotavtryck kan man se att många länder, både fattiga och rika, sannolikt är överbefolkade ur ett längre tidsperspektiv (sista kolumnen):
http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_ecological_footprint

Jag är tacksam om jag får höra dina argument!

Mvh
Andreas Larsson (ante.larsson@gmail.com)
Klas sa…
Hej, alltid kul med en debatt.
Du har förvisso en del poänger, så har också Rosling :)

Ett par saker tycker jag sticker ut:
- Det är logiskt att befolkningen, globalt,inte "exploderar" utan håller på att plana ut.
- Vissa delar har fortfarande problem med för mkt folk, andra har det vänt, tex i väst, och där föds det för lite barn för att underhålla en åldrande befolkning.

Oavsett om vi just nu har för stort footprint så kommer frågan: Vad gör vi åt det. Rosling har där en stor poäng i att bättre förhållanden leder till färre barn (bara att se historiskt). Bättre förhållanden behöver inte leda till mer slitage på jordens resurser !!
Ta tex att man inför skifbruk istället för svedjebruk, soldrivna ugnar istället för ved, kärnkraft istället för kol och olja - etc

Den stora poängen du gör tycer jag är att det globala befolkningsproblemet inte är globalt :)
Det är olika förhållanden på olika geografiska platser. I Sverige har vi tex ingen brist på färskvatten, i vissa delar av världen är detta ett mycket stort problem !

EU dumpar årligen massor av spannmål och kött på "soptippen" (egentligen bränner man väl det) - i andra delar svälter man.
Tyvärr är detta inte så enkelt som att dela bättre heller och visst kommer detta leda till konflikter - som alltid genom människans historia. Den enda skillnaden som jag ser det är väl att vi numer har en mycket globalare värld. Förhoppningsvis får vi inte fler världskrig...

/k
Andreas sa…
Hej!

Tack för svaret!

Visst är det en definitionsfråga om närmare 80 miljoner människor per år är en "Befolkningsexplosion". Men det är väldigt mycket människor som tillkommer varje år.

Många länder i väst är överbefolkade om man ser till den ekologiska bärkraften (biokapaciteten), långsiktigt kommer det vara ett avgörande mått för ekonomi, välfärd och överlevnad.

Följande länder har exempelvis en problematisk relation till det lokala ekosystemet vilket kan innebära stora problem i framtiden.
Moldavien
Italien
Serbien
Portugal
Makedonien
Nederländerna
Turkiet
Belgien
Storbritannien
Spanien
Grekland

Sen är frågan vilka konsumtionsnivåer man accepterar, det är möjligt att många fler länder har problem i det långa loppet.

Att arbetskraftsinvandring skulle hjälpa till med den åldrande befolkningen är en myt påhittad av politiker. Både "Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi" och en expert på SCB har hävdat det. Här är en debattartikel:
http://www.dn.se/debatt/arbetskraftsinvandring-hjalper-inte-offentlig-sektor

I övrigt så pekar den globala demografiska utvecklingen på att vi runt mitten av detta sekel kommer att ha betydligt fler gamla än unga i världen. Det gör att ett scenario med en äldre befolkning och få arbetare blir oundvikligt, vi behöver istället förändra samhället så vi klarar av en sådan demografisk fördelning.

Det vi behöver göra för att minska befolkningstillväxten i fattiga länder är främst att ge kvinnor/flickor utbildning (det säger Rosling själv), det är mer avgörande än högre levnadsstandard även om det också är en mycket viktig del. Bättre ekonomi, tillgång till rent vatten, familjeplanering, preventivmedel, lagliga aborter, mediciner, social trygghet, bort med västerländska jordbrukssubventioner, etc. Det är mycket som går att göra, tyvärr så har mycket bistånd varit felfokuserat i decennier.

Du har rätt i att högre levnadsstandard inte behöver leda till ökad miljöpåverkan.

Ja, det är ju de lokala förutsättningarna som styr mycket - exempelvis att vi i Sverige har gott om färskvatten.

Angående EUs dumpning av livsmedel så finns det flera anledningar till det, en är att man vill hålla priserna uppe, en annan är att vi måste ha ett stort överskott på mat för de år när det blir sämre skördar. Alla andra år utom de dåliga åren blir det därför mycket svinn.

Visst är världen mer global idag, dock kan det mycket väl förändras under detta århundrade, kanske redan innan mitten av seklet och det är därför det är så viktigt att länder har möjlighet till en viss självförsörjning. En intressant bok i sammanhanget är "Why Your World Is About to Get a Whole Lot Smaller: Oil and the End of Globalization".

Populära inlägg i den här bloggen

Livscykelanalys av energikällor

Hållbar utveckling